Mest visade

Provkörd: Audi RS 4 Avant

En fläsksida med många talanger.

Den senaste RS-kombin från Audi är ovanligt komplett. Men var noggrann när du prickar för tillbehören.

Fenicier från Tyros grundade staden Malaka tusen år före Kristi födelse och från 700-talet härskade de muslimska morerna över staden, ända till Reconquistan 1487. Málaga på den spanska solkusten bär på ett arv äldre än Roms.

Alldeles i närheten finns också den fantastiska bananläggningen (nej, inte banan-läggningen, utan ban-anläggningen) Ascari Race Resort, en slags golfklubb för dem som inte spelar golf utan hellre kör bil. Så att Audi bjuder in till provkörning av den nya monsterkombin RS 4 Avant just i Málaga väcker ingen förvåning. Självklart är det Ascari som hägrar.

Trodde vi. För inte tusan var det fråga om någon bankörning av Audi RS 4. Nej, i stället hade tyskarna snitslat en rutt som slingrade sig över Andalusiens bergsmassiv. Gott så, för mängden krångliga kurvor som löpte längs bergsväggarna skulle kunna sätta skräck i den mest förhärdade rattvirtuos och här kunde agnar skiljas från vete. På tusen meters höjd störtar vägens kanter ner i djupet och stundtals är det bara asfaltskantens rullgrus som står emot resan rakt ner för stupen.

På andra sidan, den mot berget, är det förstås en vägg som reser sig mot himlen och skymmer sikten i högerkurvorna. Jag smyger runt hörnen, med jämt rattutslag och matar på så fort sikten är fri. Och bilen svarar med att ändra svängradien. Ursäkta?

Min bil är nämligen utrustad med någonting Audi kallar för dynamikpaketet. Det kostar 78.700 kronor det innefattar en elektroniskt styrd differentialbroms där bak, adaptiva stötdämpare i hjulhusen och en styrväxel med variabel utväxling. Så när farten ökar ändras styrutslaget för mig, trots att jag håller ratten alldeles stilla.

Och då blir det pannkaka.

Tanken är att man ska slippa vrida och vifta för mycket när man fickparkerar, samtidigt som man inte heller vill ha en alldeles för nervös styrning i hög fart. Men det här är inte någon bra lösning, inte i Audi och inte i någon annan bil heller. Audi har nog också fattat det, för när man knappar fram sportläget låser det styrningen i en fast utväxling i alla farter över 30 kilometer i timmen. Så sportläget (eller ”Dynamic” som det står på knappen) är obligatoriskt för att kunna köra Audi RS 4 som det är tänkt.

Och eftersom Audi RS 4 Avant har ett spjäll i avgasrören som öppnas vid lite last rapar bilen högst oartigt åt alla cyklister man kör om. Jag hoppas att ingen ser mig där bakom solskyddet. Min bil har också sportavgassystem (14.600 kronor) och då får man ett par enorma svarta stuprör där bak för ljudet att eka ur.

Men cyklisterna får faktiskt stå ut, för motorn låter så varmt och gott och nyser spektakulärt vid varje växling. Prosit! Det är en mäktig maskin som Audi skramlat ihop, sexan som först fick sin premiär i Porsche Panamera i fjol och den är laddad med tekniskt godis. Två turboaggregat tronar högst upp på toppen mellan cylinderbankarna och matas genom grenrör som är integrerade i topplocken.

Villy Priske

Man kan titta på den i timmar.

Och som den matar på, med morrande och visslande och en hand sträcker sig ner från himlen och kastar dig mot horisonten. På så sätt är den väldigt olik föregångarens sugmotor, som krävde väldiga varvtal för att leverera. Den här, den är en kaloririk fläsksida.

Förlåt, jag kanske ska berätta vad Audi RS 4 Avant är för någonting. Det handlar alltså om en kombi, en Audi A4 Avant som gått på gym (och förmodligen knaprat i sig några ryssfemmor också). Resultatet är en bil som står låg och bred på asfalten. Skärmarna är breddade med tre centimeter per sida och mängder av spoilers och fenor kantar karossen. Att försöka fånga det intrycket på bild är i det närmaste omöjligt, i verkligheten är det tredimensionella intrycket intagande.

Annars är den förstås som en A4, en lagom rymlig, mellanstor kombi som räcker till det mesta. Med RS-beteckningen kommer en strikt svart inredning, några kolfiberbitar och ett par ordentligt kramiga stolar med justerbara sidostöd. De håller i sidfläsket ända upp till armhålorna och det är jag tacksam för i takt med att kurvhastigheten ökar. Baksätet är också en smula skålat, men de stora fåtöljerna fram kostar knäutrymme.

Lådan plockar piggt mellan växlarna utan att sega, för en gångs skull behöver man inte paddla själv för att hålla motorn på gott humör (även om man gärna drar lite i kontrollerna bara för att det är kul). Faktiskt är det här en av de bäst programmerade automatlådor jag har provat och särskilt i sportläget är den hela tiden ivrig att få hålla maskineriet redo.

Daniel Östlund

Och så är växelväljaren snygg.

Med sportläget kommer också mer smågrus i fjädringen. Redan från början är chassisättningen stram, en åtsnörd gympasko. Sportläget ger gympaskorna stålsulor.

Så med asfaltens alla korn i stussen snörvlar jag fram i korta stötar mellan skymda kurvor och antisladdsystemet arbetar ihop med den aktiva bakdiffen så att man också kan gå försiktigt på bredden ut på raksträckorna utan att man tror att man ska sluta i botten av ravinen. Bromsarna, här kolfiberkeramiska för 72.900 kronor, har rätt bett.

Men så småningom tar bergen slut och motorvägen tar vid. Med alla sportlägen bortklickade är vägens knatter som bortblåst. RS 4 klarar av att vara mysig också, mer lurvig björn än snarstucken katt och vill man går det alldeles utmärkt att knacka den muskulösa motorn på axeln om man vill studsa förbi någon väglus.

Något under av ljudlös komfort är förstås inte Audi RS 4. Man är aldrig avskärmad från bilen, men den är inte heller onödigt påträngande när man inte vill det. Som vägvagn är den välavvägd med ett brett spektrum av talanger och som allmänt huligannöje är den bättre än all fotboll i världen. Så har inte alla Audis RS-bilar varit, men den här gången har ovanligt många pusselbitar fallit på plats. Men om du ska beställa, fundera en extra gång om du verkligen behöver den där aktiva styrväxeln.

Daniel Östlund
Redaktör
daniel.ostlund@bytbil.com
Åk med till toppen
Ansvarig utgivare: Jan Prokopec
Till Bytbil.com