Vad sägs som en parkeringsskatt i framtiden? Det är en idé som har tagits fram som bland annat ska gynna kollektivtrafiken.
Krompark, ett projekt som finansierat av Energimyndigheten, syftar till att utveckla kommuners arbete med parkering som ekonomiskt styrmedel, något som Teknikens Värld var först att rapportera om. Projektet ska även utreda hur kommunala parkeringsstyrmedel kan ge mer energieffektiva städer för att öka kommuners möjlighet att påverka trafiken.
Enligt Svenska Miljöinstitutet har tidigare forskning visat att minskad tillgång till parkeringsplatser samt höjda avgifter har lett till både minskat bilinnehav, och efterfrågan på bilresor till förmån för andra transportsätt, såsom kollektivtrafiken.
Parkeringsskatten skulle innebära att fastighetsägare, arbetsgivare eller andra aktörer som ställer tomtmark till förfogande för exempelvis arbetsplats- eller handelsparkeringar behöver betala en miljöstyrande skatt. Då kan parkeringsplatser avgiftsbeläggas även där kommunen normalt inte har tillgång och intäkter kan finansiera en ny sorts mobilitet. Ett sådant system finns i Storbritannien och Australien.
Projektet ska ta reda på osäkerhet kring parkeringsstyrmedel, ta reda på det juridiska läget, ge förslag, samt göra scenarier på hur olika effekter av införande av olika parkeringsstyrmedel. De ska även ge förslag till en ny parkeringsskatt, samt studera effekter och politisk acceptans för en sådan. Nu svarar ett antal kommuner i projektet att parkeringsskatt som styrmedel för att minska utsläppen är tillräckligt intressant för att utredas, eller är värt att utreda.
Intervjuer med fokusgrupper plus en enkätundersökning visar att klimatet är det viktigaste motivet för parkeringsskatten. Kommunerna vill dock ha nationella riktlinjer till utformningen av skatten.
– En tänkbar lagstiftningsförändring är att ge möjlighet till införande av en kommunal parkeringsskatt samtidigt som ändringar görs för en modern reglering av dagens kommunala gatuparkeringsavgifter som öppnar för en tydligare miljöstyrning, säger Åsa Romson, projektdeltagare och miljöjurist på IVL.
