I januari ökade andelen klimatbonusbilar i Sverige med 94 procent och över 30 procent av de nya bilarna var laddbara miljöbilar. Enligt BytBils beräkningar sjönk det genomsnittliga koldixoxidutsläppet med 25 procent.

Den som köper en el- eller laddhybrid som tjänstebil får kraftigt sänkt skatt och köpare av elbilar får tillbaka 60 000 kr i klimatbonus.

Men nu går Riksrevisionen ut i en ny rapport och sågar bonus malus-systemet och miljöbilspremien. Pengarna för att öka andelen miljöbilar ger liten utdelning i jämförelse med andra insatser.

– I relation till andra åtgärder inom transportområdet, till exempel koldioxidskatten eller vissa åtgärder inom Klimatklivet, är samhällets kostnader för klimatbonusbilar i nuläget höga”, säger Cecilia Kellberg, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen kritiserar att många miljöbilar går på export, men de kritiserar också att förare av förmånsbilar får högre subvention jämfört med privatpersoner, något BytBil har tagit upp här.

– Riksdagen har varit tydlig med att åtgärder för att minska transportsektorns klimatpåverkan ska vara samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva. Granskningen visar att dessa styrmedel inte lever upp till detta”, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Regeringen rekommenderas av Riksrevisionen:

• Säkerställa att analyser av framför allt miljömässiga och samhällsekonomiska konsekvenser tas fram inför beslut på området.
• Jämföra de samhällsekonomiska kostnaderna med alternativa styrmedel, för att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv klimat- och transportpolitik.
• Se över möjligheterna att minska de samhällsekonomiska kostnaderna av exporten av subventionerade miljöbilar.
• Analysera kostnadseffektiviteten i nedsatt förmånsvärde riktat mot förmånsbilar.
• Tydligt redovisa hur länge bonus-malus-systemet ska gälla och utvecklas, samt hur länge den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för el- och gasbilar ska gälla.