Trafikverkets studier har visat att nära var fjärde person (24 procent) av alla omkomna i den svenska trafiken 2019 dog i en alkohol- eller drogrelaterad olycka.

Varje dag kör omkring 14 400 förare med en promillehalt över den tillåtna i Sverige, enligt beräkningar från Trafikverket. En ”riskgrupp” utmärker sig i statistiken. Det visar sig att det är dubbelt så vanligt med rattfylleri bland förare som lämnar de svenska färjeterminalerna. Det är heller ingen liten grupp. Varje dag rullar det i genomsnitt ut 8 200 fordon ut från färjeterminalerna.

2017 anslog regeringen 78 miljoner kronor för att sätta upp alkobommar (nykterhetsbommar) i hamnarna. Trafikverket fick då i uppdrag att införa dessa alkobommar och de har samarbetat med Polismyndigheten, Tullverket och Sveriges hamnar i frågan.

Men arbetet går inte framåt, hävdar Riksförbundet M Sverige. De menar att det idag bara finns alkobommar i en enda svensk hamn: Göteborgs energihamn.

– Med tanke på Trafikverkets egna uppgifter om dödsolyckor på våra vägar är det en skandal att det efter tre år endast finns alkobommar i en enda hamn! Man kan fråga sig hur detta rimmar med det trafiksäkerhetsarbete Trafikverket säger sig utföra, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige, i ett pressmeddelande.

Riksförbundet M Sverige skriver i ett pressmeddelande att trafiksäkerheten inte kan vänta på att myndigheter och hamnar ”drar denna fråga i långbänk på det sätt som sker nu”.

– Från Riksförbundet M Sverige kräver vi nu att arbetet snabbas upp och att fler alkobommar kommer på plats. Målet är att samtliga färjeterminaler ska ha alkobommar, säger Caroline Drabe.

I ett långt mejlsvar till Bytbil ger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverkets trafiksäkerhetsavdelningen, en förklaring till problemet. Hon poängterar först att hon delar frustrationen över att det går långsamt att införa hamnkontrollerna. Men det beror inte på att de inte ansträngt sig för att lösa frågan, menar hon, utan det är många aktörer som måste dra åt samma håll.

”Hamnar och Trafikverket måste komma överens om att upplåta plats inom hamnområden för kontrollanläggningar. Trafikverket tvingar sig inte in på hamnarnas områden. Från början var det ett relativt stort motstånd från hamnarna att införa kontrollanläggningar, bland annat med rädsla att det skulle försvåra trafikflödet”, skriver Maria Krafft.

Vidare poängterar hon att det enligt lag måste finnas en polisman på plats när en nykterhetsbom är i drift. Trafikverket har tillsammans med polisen gjort en begäran för nytt lagstöd som skulle göra det möjligt att införa trafiksäkerhetskontrollanter. Den frågan utreds nu av staten och slutförs i mars nästa år.

”Ett införande av Trafiksäkerhetskontrollanter skulle ge möjligheter till en ny resurs att använda vid kontroller av färjetrafiken i hamnar. Ett införande skulle göra att etableringen av kontrollplatser i hamnar och andra lämpliga trafikmiljöer, skulle kunna intensifieras med stora trafiksäkerhetsvinster som följd”, skriver Maria Krafft.

Covid-19 har också gjort att polisen har slutat med sina rutinmässiga alkoholutandningsprover, på grund av spridningsrisken. Det har lett till att anläggningar som tagits i drift nu är avstängda. Samtidigt avvaktar färdigställda anläggningar på polisens agerande i frågan.

Enligt Maria Krafft har just smittrisken i samband med utandningsproven även fått hamnarna att återigen bli tveksamma till införandet.

Än så länge har två anläggningar tagits i drift. Det handlar om Göteborgs Energihamn och Trelleborgs hamn. Just nu pågår det arbeten på hamnar på fem olika platser i landet. De är i olika stadier, från att beslutet ligger hos hamnen till att de ska bli klara för att tas i drift. Dessa är Kappelskär, Karlskrona, Värtan, Stadsgården och Karlshamn.

Under tiden som alkobommarna varit i drift i Göteborg genomfördes cirka 10 000 kontroller. Vid ett tiotal kontroller misstänktes rattfylleri.

Under februari och mars genomfördes också omkring 1 000 kontroller i Trelleborgs hamn. Där misstänktes två personer för rattfylleri.