Imperiet låg i ruiner efter första världskrigets slut och Kaisern hade flytt till Holland. Mitt i den tyska revolutionen drömde en ung man om att skapa en ny typ av motor, till hälften turbin och till hälften kolvmotor.

Så började Felix Wankel att tänka. Han funderade och funderade, tills han kom på hur han skulle göra och tog ut sitt första patent 1929. Sedan koncentrerade han sig ett tag på andra saker, som att kämpa för de mest galna falangerna av det spirande nazistpartiet.

Under andra världskriget var han medlem i SS och fick utveckla tätningar och rotationsventiler åt krigsmaktens motorindustri. Fransmännen misstyckte och satte honom i fängelse efter freden.

Så småningom fick han komma tillbaka till tysk mark där han fick ekonomiskt stöd för att sätta upp ett tekniskt centrum hemma i Lindau. Sedan fick han i uppdrag att utveckla sin motoridé hos fordonstillverkaren NSU. Ni vet, den från 1929.

GFDL

De första experimentmotorerna hade både roterande hus och kolv, men snart begrep Wankel att huset nog borde sitta still. Den första fullt fungerade motorn visades upp 1960 och tre år senare presenterades också den första wankeldrivna bilen, NSU Spider. Men det var först med NSU Ro 80 som wankelmotorn fick sitt verkliga genombrott.

NSU Ro 80 var revolutionerande, inte bara genom sitt val av motor. Nej, NSU hade tänkt ett steg till och skapat en aerodynamisk kaross med enorma utrymmen och nydanande teknik. Så NSU Ro 80 blev framröstad till Årets Bil i Europa 1968, ungefär samtidigt som motorerna började falla sönder.

Audi AG

Sedan kom Volkswagenkoncernen och köpte upp NSU, för de ville komma åt fabriken i Neckarsulm så att Audi hade någonstans att bygga bilar och så särskilt mycket mer utveckling av wankelmotorn kom inte att ske i tyskarnas regi. Men NSU hade redan licensierat tekniken åt en lång rad biltillverkare som alla lockades av låg komplexitetsgrad och vibrationsfri gång. Mercedes-Benz testade tekniken i superbilen C111 och Citroën försökte kränga på sin publik den redan lite udda GS Birotor.

Mazda provade också. Men eftersom Mazda är japaner testade de prylarna innan de började prångla ut dem på marknaden. De kom fram till att wankelmotorn behövde en och annan förbättring, till exempel att rotationskolvarnas tätningar helst skulle hålla tätt.

Chefsingenjören Kenichi Yamamoto – ja, det låter som en samurai – satte fart på sina underlydande och resultatet blev en fungerande wankelmotor. Den stoppade man prompt ner i en tvåsitsig sportbil som fick heta Mazda Cosmo. I dagarna är det faktiskt precis 50 år sedan den begick sin premiär.

Mazda Motor Corporation

Det Volkswagenägda NSU mosade ur sig Ro 80 fram till 1977 och sedan fick det vara nog. Mazda däremot, de lanserade wankeldrivna bilar på löpande band. Efter den första Cosmogenerationens dryga tusen bilar kom den mer konventionella CD Cosmo, eller RX-5 som den fick heta i vår del av världen.

Mazda Motor Corporation

Ja, då hade förstås fyradörrars Mazda Luce/RX-4 begått sin premiär, och, hm, Mazda RX-2 hade väl också någon slags wankelmotor? Vi känner förstås Mazdas wankeläventyr allra bäst genom RX-7, en sportbil som genom tre generationer generat det bästa Porsche kunnat kasta åt japanernas håll. Den första generationen gjorde sig känd för att ta stora tuggor av Porsche 924, trots en ganska enkel mekanisk uppställning bortsett från den tvåskiviga wankelmotorn.

Mazda Motor Corporation

Sedan kom den väldigt åttiotalistiska RX-7 II, men den är det väl knappt någon som minns idag? Nej, det är den tredje generationen, som kom 1992, som verkligen satte Mazda på sportbilskartan.

Här fanns, utöver den turboladdade wankelmotorn, ett fokus på körupplevelse som få konkurrenter kunde matcha. Från den lilla Mazda MX-5 hade man lärt sig att det kunde löna sig att satsa pengar på chassiutveckling och RX-7 III, eller FD3S som kännarna säger, ställde gärna mer namnkunniga superbilar i skamvrån när det gällde att tvinga racerbanor till lydnad.

Mazda Motor Corporation

Sedan bestämde sig Mazda, på grumlig bas, sig för att först sluta exportera sin briljanta sportbil och sedan för att lägga ner hela serien överhuvudtaget. Ersättaren RX-8 var kul, men utan samma förarfokus som föregångaren hade haft.

Sedan gick förstås även RX-8 ur tiden, faktiskt så sent som 2012, och med den även wankelmotorn som princip. Motorns grundkonstruktion var inte kompatibel med hårdnande utsläppskrav och Mazda såg ingen framtid i idén med roterande kolvar.

Eller? Så sent som i fjol började det ryktas om en ny sportbil från Mazda, driven av en wankelmotor anpassad för våra dagars utsläppsklimat. Vi kan ju alltid hoppas, och till dess säger vi grattis till Mazda Cosmo, som fyller 50 år.