Den 1 maj är det 25 år sedan Ayrton Senna körde ihjäl sig i Imola, 34 år gammal, i en av Formel 1-historiens svartaste helger någonsin.
San Marinos GP 1994 drabbades av problem från början till slut.
I kvalet körde Sennas unge landsman Rubens Barrichello av banan och voltade med sin bil. Medvetslös fördes han till sjukhus, men klarade sig undan med bruten näsa och armbrott.
Desto värre gick det i det sista kvalet för den österrikiske nykomlingen Roland Ratzenberger. Han körde in i en betongmur med sin Simtek och avled.
Det var det första dödsfallet i formel 1 på tolv år.
Tyvärr skulle Imolabanan kräva ett dödsfall till. Dagens efter Ratzenbergers död satt Ayrton Senna i sin Williams i pole position för tredje loppet i rad. Bredvid sig hade han tysken Michael Schumacher.
Senna var inte nöjd med sin nya bil efter regeländringarna det året som bannlyste tekniska innovationer, till exempel aktiv fjädring. Senna tyckte att bilen var opålitlig.
Han hade dessvärre rätt. Dödsolyckan visade sig senare bero på en trasig styrstång.
Två varv efter att säkerhetsbilen lämnat fältet fritt tappade Sennas bil oförklarligt greppet i Tamburello-kurvan och körde rakt in i muren i drygt 200 km/h.

Ingen anade det just då, men Senna dödades direkt. Splitter från kraschen hade genomborrat hjälmen och orsakat flera skallfrakturer.
Sjukvårdarna som anlände direkt till olycksplatsen förstod att han inte hade överlevt.
Han flögs till sjukhus i helikopter där läkare kunde konstatera att Sennas liv inte gick att rädda.
Det officiella dödsbeskedet kom kl 18.37 lokal tid på kvällen, några timmar efter att loppet hade startat om och vunnits av Michael Schumacher.

Senare den kvällen fick Williams lagledare Ian Harrison ett telefonsamtal från en italiensk advokat. Harrison blev informerad om att Sennas död behandlades som en ”trafikolycka”.
Men världen ville ha svar – och några ansvariga att ställa till svars. Därför åtalades Williams tekniska direktör Patrick Head och ingenjören Adrian Newey för dråp i Italien.
Adrian Newey kom ut med en självbiografi för några år sen där han berättar om händelsen som kommer förfölja honom resten av livet.
”Styrstången gick sönder, men var det orsaken till olyckan eller var det så att det hände i samband med olyckan?” skriver han.
”Det är ingen tvekan om att den gick sönder, men all data, bilderna från banan, bilderna från Michael Schumachers bil som låg bakom Senna visade ingenting som tyder på att det var styrstången som gick sönder”.
Newey fortsätter:
” Jag antar att en av de sakerna som alltid kommer att förfölja mig är att han kom till Williams för att vi hade lyckats bygga en bra bil de tidigare tre åren och han trodde att vi skulle bygga den bästa bilen. Men tyvärr var den bilen som vi startade med 1994 inte bra. Ayrton hade en otrolig talang och ambition, han försökte att bära den bilen och göra saker med den som den faktiskt inte kunde. Så jag kommer alltid att känna ett visst ansvar för Ayrtons död”.

I maj 2005, drygt 11 år efter Sennas död, friades Newey från alla anklagelser i italiensk domstol.

Efter den svarta helgen på Imola genomfördes en rad regler för att förbättra säkerheten i Formel 1 och förarfacket reformerades.
Bara en förare har dött på Formel 1-banan sen 1994. Fransmannen Jules Bianchi skadades svårt under Japans Grand Prix när han tappade kontrollen i det regniga väglaget och krockade med en hjullastare som höll på att bärga en annan tävlingsbil. Nio månader efter kraschen, den 17 juli 2015, bekräftades att han avlidit till följd av de svåra skadorna.