Kanske är 1967 års Z/28 den mest kända och eftertraktade Camaromodell, den som togs fram för banbruk och som fick en kortslagig femlitersåtta med solida ventillyftare och en enorm Holleyförgasare.

Men det fanns också en annan specialmodell som tillkom på racerföraren och Chevahandlaren Don Yenkos initiativ. Chevrolet hade fått strikta förhållningsorder från mamma GM om att inte klämma ner för stora motorer i Camaro. Men Yenko hade för vana att hälla ner 427:or från Corvette under huven på Camaro och det fick GM att 1969 ge med sig till slut.

Genom ett särskilt orderflöde, Central Office Production Orders eller COPO, kunde Yenko beställa Camarobilar med monstermotorer under huven. Koden COPO 9561 innebar att bilarna fick en sjuliters L72 och Yenko lär ha beställt 201 stycken och sålt vidare. Andra handlare fick nys om Yankos koder och började själva beställa big block-bilar. Totalt lär uppåt 1.000 Yanko Camaro, som den kom att kallas, tillverkats.

Men historien om Don Yankos Camarokoder tar inte slut där. Det fanns en till, COPO 9560, som fick helaluminiummotorn ZL-1, i princip en renodlad dragracingmaskin. Den, motorn alltså, utmärkte sig genom att vara dyrare än den billigare Chevrolet Camaro. Blott 69 bilar byggdes med ZL-1, men med dem skrevs historia.

Belle Isle Camaro Museum

Minnet väcktes till liv 2012 när Chevrolet Camaro ZL1 (utan bindestreck) lanserades med en 585-hästars kompressoråtta och i fjol fick vi en ZL1-version också av den senaste Camarogenerationen. Den här gången heter motorn LT4 och finns normalt sett under huven hos Chevrolet Corvette Z06. Samtidigt med motorbytet passade Chevrolet på att hyvla bort 100 kilo vagnsvikt och satte en respektabel tid runt Nürburgrings nordslinga, för att visa att det går alldeles utmärkt att svänga med muskelbilar nuförtiden.

Men de knappt sju och en halv minut det tog kan nog kortas av lite till, för nu visar Chevrolet upp en bil som ska ha ett betydligt större fokus på fortåkning. Chevrolet Camaro ZL1 1LE lär ha varit hela tre sekunder snabbare runt GM:s knappt fem kilometer långa testbana Milford Road Course.

Så vad är det de har gjort? Jo, 1LE har gjort sig av med de adaptiva Magneride-dämparna och ersatt dem med passiva grejer. Men det är inte fråga om några vanliga cykelpumpar utan DSSV-stötdämpare från kanadensiska Multimatic, samma teknik som också används i Formel 1, Le Mans och GT-racing.

Med justerbara camberplattor och en ställbar bakre kränghämmare kan 1LE dessutom justeras in till perfektion. Smidda lättviktsfälgar skodda med klistrigare, bananpassat gummi från Goodyear gör också sitt till. Canards i näsan och en stor vinge över bakluckan ser till att trycka bilen mot backen i hög fart.

En viss bantning märks också, inte bara tack vare de lättare stötdämparna och hjulen, utan också på grund av tunnare bakruta och ett enklare baksäte som inte är fällbart. Totalt har Chevrolet sparat ytterligare 27 kilo jämfört med den ”vanliga” ZL1. Om ZL1 1LE kommer till Sverige och vad den i så fall skulle kosta har vi ingen aning om.